Lumparminnen

Vi hade varit inne hela tre veckor och skulle precis komma iväg på permission. Våra läger hade blivit bara längre och mera krävande ju längre emot sommaren vi led. Men även våran kondition hade nog blivit mycket bättre under de nio månader som gått.

 

Det hade varit mycket upp och ner den senaste tiden, med allt som hade hänt. Bland annat tiden på sjukstugan som hade gjort att jag fått smaka igen på det civila livet en vecka. Undersergeant Allan hade haft roligt åt att hela min grupp hade blivit totala nollor under tiden jag varit borta och att se hur mycket sämre de klarade sig emot de andra var en pina.

 

Även så, hade de haft mycket högre moral än de andra sedan jag kommit tillbaka och förklarat hur jag hade satt på sjuksystern. Jag hade blivit deras hjälte som alla såg upp till på kasernen, men ingen vågade tala om på sjukstugan. Hon var skitsnygg. Jag hade bara behövat ligga naken i sängen den sista kvällen på stugan och runka då jag visste att hon skulle komma in och kolla hur jag mådde. Då hade hon sett vilken enorm kuk jag hade i handen och kunde inte motstå att suga av mig.

 

Det var inte den första kuk hon sugit av, märkte jag. - Men den kom att bli den enda från vår pluton.

 

De andra killarna tillbaka i stugan hade redan börjat fatta tycke för civilen. Vi hade ju trots allt bara tre månader kvar, varav de flesta skulle bli varma sommardagar. Allan var min bästa kompis. Vi hade gått underofficerskolan tillsammans och ledde nu var sin grupp nya beväringar. Vi hade bott tillsammans under praktiskt taget hela lumpen och varit med om en hel del. Men aldrig sett varandra runka. Alla runkade på brigaden, förstås, varje kväll. Vi var kåta 18-19 åriga killar som hade en hel stuga och mes för oss själva om kvällarna.

 

Under vår fritid spelade vi oftast billiard eller underhöll oss själva med att stå på rökarplatsen och skrockade om de fria. Det hade kommit att bli ett långt år i lumpen.

 

Forts..